I'm a bit obsessed with this song right now. It's on my running playlist and every time it comes up I just get that extra boost, like only good music can do. (Even if I'm not a boy, Run Girl Run).

Fick en fråga om vika band jag sett live, och det fick mig lite nyfiken. Så satte mig och smällde ihop en lista med de jag kommer på såhär på rak hand. Räknar dock bara de lite större spelningarna. Skulle alla små osignade band vara med skulle listan bli oändlig.

I recived a question regarding which bands I've seen preform live, and it got me curious. So I made this list with the ones I can remember at the moment. Just counting the "famous" ones.

• Depeche Mode
• Depeche Mode
• Depeche Mode
• Depeche Mode
• IAMX
• IAMX
• Placebo
• Welle Erdball
• Tegan and Sara
• Nine Inch Nails
• Emilie Autumn
• Jean Michell Jarre
• Nightwish
• AFI
• Alice in Videoland
• Morrissey
• Röyksopp
• MUSE
• Patrick Wolf
• Auto Auto
• VNV Nation
• The Cure

För er som inte har den blekaste om vad Die Antwoord (översatt: svaret) är så tycker jag ni ska kolla upp det.
De är visserligen väldigt... hiphopiga men ibland finner man riktiga guldkorn. Som personer verkar de vara minst sagt awesome och deras visuella sida är helt otrolig! Gruppen kommer från sydafrika och mycket av deras texter framförs på afrikaans, (och på väldigt brytande Engelska). De har fått extremt mycket uppmärksamhet online för deras något... provocerande texter och videos, men det har en tendens att finnas en mycket djupare mening med allt de skapar. Fullkomligt genialiskt iaf! Gosh jag älskar överkreativa människor!

If you haven't heard about "Die Antwoord" (The answer) you should go to youtube and check them out. They are an South African band and many of their texts are sung in Africaans. Die Antwoord are very visual, cinematic and artistic and even though they have a lot of Hip Hop influence I find them quite good, or at least interesting.

Nu har jag tragglat med första satsen ur en cellokonsert av Vivaldi bra länge... GAH!
Tror inte det är min dag för noterna hoppar framför ögonen och jag spelar fel överallt. Vilket visar att även om man plågat ett instrument i snart tretton långa år så finns det dagar då allt går åt helvete. Nu ska jag demonstrativt väcka mina sömntutor till grannar med ett högljutt utdrag från "Star Wars Theme", får se hur det går.

(Yay nu släppte en sträng med)

Bah, blogg.se dödar kvalitet.

Igår pratade jag med min pojke om lycka. Hur jag inte kommer ihåg när jag senast var helt obunden av problem och tankar. Med andra ord så kunde jag inte komma ihåg senast då jag var riktigt, riktigt lycklig. Men nu vet jag.
Hur tacky det än låter så vet jag nu när mitt senaste lyckorus var, och det ägde rum för endast ett par timmar sedan.
Detta var fjärde gången jag fick se Depeche live. Och tro mig, det här var något alldeles extra. Aldrig har jag varit med om ett sådant drag, om en sådan respons från publiken! Visst hade jag skönare ståplats i Stockhom, och inte fan var publiken dålig förra gången i Götet. Men som sagt.. det här var något extra!
(Stort plus på förbandet Nitzer Ebb som drog igång det hela med stil)

Var lite rädd att Depeche skulle köra en massa låtar från nyaste albumet, som senast på Arvika, men inte! Klassiker efter klassiker fick Scandinavium att lyfta från marken. Och Både Martin, Dave och Fletch var på topp!
Btw, var det bara jag som dog lite när Dave pussade på Martin och fick glitter över hela sig?

Så nu sitter jag här, med en sönderskriken hals (har tappat rösten helt, hoppas den återkommer imorgon), blodsmak i munnen, värk i rygg och fötter men med världens största leende. Jag vill bara göra om allt.. nu.. direkt!
Men men, istället ska jag sätta mig och gå igenom alla bilder, drömma mig tillbaka, och smaka ordentligt på lycka.

Och ni, tro fan att Dave bara blir snyggare med åren, mums!

Dock så skulle dagen bli ännu mer perfekt om pojken var här.. Och lite kinamat skulle inte sitta helt fel.

Här kommer fortsättningen.
Får se hur länge dessa kipp får ligga kvar, youtube tar ju bort så mycket nuförtiden.. Ah well. Jag har ju originalen på datorn så. Anyways. Första klippet är nog det enda som min kamera kunde ta upp ljudet på utan alltför mycket SPrAAaaK. Och andra klippet är en sammansättning av div. klipp som inte alls hänger ihop med låten. Har dock trixat lite så det passar någorlunda. Kvalitén kan man ju inte skryta om.. ny kamera står som sagt på inköpslistan.. Men det är bättre än inget!

Kom på att jag faktskt inte publicerat bilderna från Patrick Wolf på bloggen än, så här kommer några av mina favoriter. Enjoy!







Och som vanligt, sno inte bilderna och ladidadida.

I lördags var det alltså Way Out West och jag och Jojjo gav oss iväg för att njuta av Patrick Wolf.
Och njuta var precis vad vi gjorde. I fulla drag!
För gosh vad underbart det var! Patrick var jätteglad och såg ut att uppskatta det hela lika mycket som vi i publiken. Han klättrade på scenen, gjorde kullerbyttor och gick dessutom ner bland publiken, som självklart blev helt galen.
Och det hela blev ju inte sämre av att han faktiskt spelade min personliga favrit: Tristan. Det var så bra att jag hade svårt att koncentrera mig på fotandet, och det säger en hel del om mig! Men några bra bilder blev det iaf. De kommer upp lite senare i veckan, men högst upp finns det en liten sneakpeak iaf. Tihi!

Det enda minuset var speltiden på endast 50 minuter.
Men han lämnade scenen med orden:
"see you soon"

---

Det var i extas som jag och Johanna gick ut från scenen, men eftersom vädergudarna bestämt att himlarna skulle gråta över Götet struntade vi i att fortsätta traska omkring inne på det leriga festivalområdet, och drog istället ut till Nordstan för lite shopping.
Och det var ju inte heller helt fel.
Det var helt enkelt en väldigt, väldigt underbar dag!

♥♥♥♥


(Det snitsiga märket på tummen är från ett rivjärn. Skar mig ända ner till benet när jag skulle riva lite dekorationschoklad. Det äger att vara klantig!)

Först och främst vill jag säga att vill man se mer mingelbilder och allmänt tjafs från Arvikafestivalen så kan man alltid kolla in min bilddagbok HÄR. Var rätt flitig med kameran.

---

Dags att fortsätta med del tre då!
Efter Welle Erdball så var det tid för signering. De var grymt trevliga! Väldigt publikvänliga och svarade mer än gärna på diverse frågor på starkt brytande engelska. Enda problemet var att medan Welle signerade mina grejer så började det regna. Inga små, milda drppar heller, utan en total regnvägg som vällde ner och allt blev dyblött på bara ett par sekunder!
Det såg ut som om jag duschat med kläderna på och det rann turkosfärgat vatten från mitt hår och färgade hela min rygg! Dumma toning!



Dock glömdes de blöta kläderna då det drog ihop sig för det jag väntat på sedan arvika först släppte infon:
Depeche Mode
Ställde mig framför scenen långt innan spelningstid för att få en bra plats, och tur det då det fylldes på snabbt som bara den. Både av trevliga typer jag spenderade mycket tid att prata med, och fulla jävlar som försökte tränga sig före! Fy fan för den packade kärringen på 40 + som försökte komma längst fram genom att säga att hon jobbade för expressen, vad fan lixom!
Tack o lov hade jag en jättesnäll kille brevid mig som tog hand om henne, och dessutom skyddade mig från de värsta smällarna under hela spelningen. Och det behövdes då publiken var helt jävla mongogalen! Man flög som en vante, men det var helt ljuvligt att se Depeche igen!



De var lite sega i början, de nya låtarna är inte de bästa (bortsett från Wrong), men andra halvan var magisk!! Bara massa gamla godingar som fick hela Arvika att jubla! Bästa låtarna var Question of time och Personal Jesus enligt mig, två klassiker jag inte kan få nog av ♥♥♥♥








UNDERBART!
Så nu kan jag med stolthet säga att jag har sett Depeche tre gånger ♥

Jag och *kommer-inte-ihåg-namnet-på*
En av de få bilderna som jag hittade på mig under själva festivalandet!

Det var jag mot vädret kändes det som! Hela området kokade av hetta när jag kom dit, men under Welle kom regnet med en farlig fräs. Trodde nästan tältet över scenen skulle braka ihop!! Men det höll och Welle Erdball framförde en helt fantastisk spelning! Har fan aldrig dansat så mycket, plus att det blev en hel del bra bilder!

Och som vanligt är det copyright på allt!





Alltså det var så jävla magiskt! Och när de första tonerna till Monoton und Minimal rang ut började hela tältet gunga av den dansande publiken! Stod bredvid ett gäng galna tyskar och vi shakade loss som bara den!

Och Welle Erdball sparade inte på krutet. Helt plötsligt dök de upp på scen med ett gång enorma ballonger som de lät studsa ut publiken!
Klicka för större bilder:





Konfetti!! Jag älskar konfetti ♥

Blir mycket bilder, men det får ni stå ut med.
I nästa inlägg kör vi upp Depeche Mode. WOH!

Så, nu är jag relativt utvilad, dessutom har jag gosat med Bianca i flera timmar! Hon var så glad när jag hämtade henne på hundhotellet, och allt har gått jättebra enligt personalen. Min lilla vovve ♥

---

Arvika var underbart!!
Helt magiskt, och jag har jättemånga bilder med mig hem. men för att inläggen inte ska bli alltför långa så delar jag upp det hela.

 
På väg till Arvika, pepp som fan och förälskad i min tungpiercing som ser ut som ett piller.

Dissade tält och camping för att ta in på ett vandrarhem, strax utanför samhället, och så här i efterhand är jag rätt glad för det. Efter ett par regnskurar var hela campingområdet lervälling!
Nåväl, kvällens planering för själva festivaområdet var Röyksopp och NIN. Glömde dock helt bort kameran under Röyksopp då jag istället umgicks väldigt mycket med en extremt flörtig Norrman. Men grymt var det iaf!

Nin var bättre än väntat! Lite tråkiga låtval men det var inget fel på krutet! Trent välte sin synth över scenkanten och startade kaos, folk svimmade till höger och vänster (har seriöst aldrig sett så många bäras ut!) och de stackars scenarbetarna fick inte vila en sekund då Trents mic envisades med att välta efter lite för våldsamma rörelser.





Dagens bästa var dock det plektrum jag fick från Trent. Förvandlades till en liten löjlig fangirl då och började dansa som en toka. Värd avslutning på festivalens första dag!
 ♥ ♥ ♥ ♥

Jag börjar känna peppen för Arvika nu!
Det lixom kittlar i magen. Gladkittel! Tror det börjar gå upp för mig att jag faktiskt ska se Depeche Mode igen. För tredje gången. Har alltid tyckt att det är lite smålöjligt att vara jätteförälskad i ett band.. Det här med klassiska fangrls osv. Men  när det kommer till Depeche Mode känns det lite som att jag faktiskt hamnar i det där facket.
De har ju följt med mig under en sådan stor del av min uppväxt, och det är ovanligt när det gäller mig. Oftast så tröttnar jag rätt snabbt på ett band, eller det går snarare i vågor. Men Depeche har på något sätt varit en grundsten i mitt musikintresse redan från början, och på så sätt aldrig försvunnit.


 
Men jag måste erkänna att senaste plattan var en besvikelse. Efter dundersingeln "Wong" hade jag höga förväntningar som föll platt när resten av skivan släpptes. Dock ser playlisten för Arvika rätt perfekt ut!

OOH VAD JAG LÄNGTAR!
Och det att jag ska bo på vandrarhem gör bara saken bättre. Jag behöver privacy för att göra mig presentabel för omvärlden!

NU ÄR JAG TILLBAKA!
Har fått en massa kommentarer som jag ska svara på så fort jag hinner, men tills dess får det bli en massa bilder från Debaser med Jojjo ♥

---

IAMX var helt underbart bra! Publiken var galen, jag var galen, de på scen var galna! Det var en sådan härlig stämning över det hela och adrenalinet flödade! Det gick inte att stå stilla, dansade som en galning i mina klackar och sjöng med så halsen gjorde ont! Enda som drog ner det hela var ljudet, basen och trummorna  var aldeles för starka vilket mufflade till ljudet ordentligt. Tyckte att ljudteknikerna kunde gjort ett mycket bättre jobb helt enkelt. Oh okej, en sak till kunde varit bättre.. IAMX kunde spelat hela natten istället för bara någon timma!! När de gick av scenen ville man inget heldre än att de skulle komma upp igen och fortsätta!
Deras playlist var sjukt bra! De spelade massa gamla favoriter, bla:
Kiss and Swallow (jag fick damp då, det kan jojjo intyga)
Bring Me Back A Dog och
President
Dessutom fick de med en hel del från den nya plattan, varav My Secret Friend var en av de bättre! Dock var det mycket mer drag i deras äldre, både på scan och från publiken! Bara en låt som jag egentligen saknade nämligen After Every Party I Die. Men tydligen tyckte IAMX att spelningen var så lyckad att de redan planerar att komma tillbaka, så kanske man får chans att höra den då!

Ni får ursäkta bildkvaliten, ljuset var så fladdrigt att det var i princip omöjligt att få någon bra bild.





Chris Corner var sjukt snygg på scen!





Jag och Jojjo var sjukt nöjda med hela upplevelsen! Och lite goda drinkar är ju aldrig fel. Och man får se sjukt sliten ut när man dansat som galen ♥

Och ikväll kommer det nog ett litet fint klipp från spelningen, oh herregud jag vill uppleva allt igen!

Idag drar jag till den lilla, mysiga lägenheten i Stockholm för att tillsammans med bästa vännen gå och se IAMX live!
Det ska bli så grymt jävla värt! Och för er som inte har den blekaste om vem IAMX är så lämnar jag ett litet fint klipp från youtube. Och för er som också ska till Debaser och njuta av hans musik, see ya there!




Ska dock resa lätt så datorn lämnas kvar, syns om ett par dagar!

Här kommer de lovade klippen och bilderna!
Som sagt, det var en underbar konsert, visst att över halva publiken redan fått vita hår, men det är samma sak när depeche mode spelar, eller när jag var på the cure. Men det blir ju så när man gillar musik som skapades för årtionden sedan. Dock inte mig emot, det blir en underbar stämning när åldrar med samma intresse möts.
Jean Michel Jarre är ju en legendrisk musiker så självklart var scandinavium fullsatt, och han spelade en massa klassiker! Det var allt man ville ha plus lite till, fast det kändes för kort... Bara  1 1/2 timma.

Grym lasereffekt när det växte över hela scenen!

Tyvärr brusade ljudet till sig här, men det är en jättestor kör som man hör. Väldigt mäktigt!

Lite awsome ljuseffekter!

Och så lite bilder. Lägger upp dem i miniatyrer så får ni själva klicka upp om känslan faller på!

 



Och sist en bild på mig och pappa.
Jag ser ut som en köttbulle när jag ler! Men jag var lycklig, och då ler man!

Sådär, det kommer dyka upp fler klipp och en del bilder under dagen, men just nu har jag rätt bråttom. Bianca ska in till veterinären för upptadering av hennes pass, och sedan måste jag handla!

Men här är något att kika på sålänge.
Alla filmer är tagna på avstånd för att kunna få med ljuset, medan bilderna sedan är lite närmare.

Jag ♥ Jean Michel Jarre

Alltså....
Det var så underbart!
Musiken, ljusshowen.. ja allt! Pappa satt som förhäxad, jag hade gåshud, ingen ville att det skulle ta slut!

Bilder och mer imorgon, jag ska somna med ett leende på läpparna!



Vi satt i mittensektionen, till höger. Alldeles perfekt för att se hela ljusshowen, + att vi hade med en liten specialkikare så man kunde räkna Jarres näshår om man så önskade.

EPIC!