****
"Att visa sin svaghet
kräver stor styrka
Att erkänna sin feghet
kräver stort mod"
Erik Sjödin
kräver stor styrka
Att erkänna sin feghet
kräver stort mod"
Erik Sjödin
Criminal?
Medan prideveckan i Stockholm blommar på för fullt tycker jag att alla i detta fördomsfulla land borde stanna upp ett litet tag.
Jag älskar pridefestivalen, då speciellt paraden, dock har jag inte förstått syftet med den riktigt.
Visst är det underbar stämning, med underbara människor.
Men egentligen... Meningen med pride var väl att få folket att fatta att även homosexuella människor är vanligt folk, acceptera varandra osv. Men hela pridefenomenet går ju ut på att klä upp sig som cirkusdjur o marschera runt i stan. Jag är ju visserligen en av många som med glädje beundrar alla kostymer, och människorna i dem, men är inte det hela ett sätt att.. sätta sig i mer utanförskap? Titta på oss, vi är ett!
Jaja, bara en tanke som slog mig. Jag kommer alltid vara big fan av pride no matter what!
Och varför bubblade då detta i huvudet på mig..?
Jo, för att jag i allmänhet är förbannad på detta jävla skitland och alla sneda blickar!
Jag e alltid lite småbutter på det svenska samhället men idag kokade grytan över.
Var o shoppade lite saker inför min flytt inne i Göteborgs centrum. Självklart kilade jag ner till Clas Ohlson för att kika lite på deras köksutrustning och köpa ståltråd. Efter mycket virrande efter hylla O 23 hittade jag det jag behövde o gick iväg till kassan, betalade o började traska upp för trappan.
Från ingenstans kom en vakt fram o bad mig följa med.
Förvirrad.
Kom in till hans lilla rum där han började med att ursäkta sig så hemskt mycket.
Mer förvirring.
Var tydligen någon som anmält mig för att jag såg misstänkt ut, kanske en snattare!!
Vakten fortsatte att säga att han tyckte det hela var mycket pinsamt för det hände tydligen gång på gång att "alternativa" och utlänningar blev utpekade för just dessa anledningar. Han ville inte ens titta i min väska. Han var bara tvungen att prata med mig för sakens skull.
Slutade med att vi stod och snackade i säkert en halvtimma om hur orättvist behandlade folk blir. Visade sig att även han var diskriminerad på sin arbetsplats. Fick inte gå (trots värmen) i kortärmat, som de flesta andra vakterna, endast pga tatuerade sleevs . Varför lixom!?
Allt detta snack om jämställdhet.. till vilken nytta?
Ska jag bli diskriminerad för att jag trivs med att se lite annorlunda ut? Ska vakten bli diskriminerad för att han vill smycka sin kropp? NEJ! I ett fungerande samhälle så skulle det inte tolereras! Stod i tidningen för bara ett par dagar sedan om en kvinna i burka som blivit nekad inträde till ett kasino endast för hennes klädsel. Det var kaos i media då en rullstolsbunden man inte kom in på en restaurang. Men skulle jag polisanmäla diskriminering för mitt utseende.. vem skulle lyssna? Läste om en kvinna i USA som ansågs vara konstig för hennes gothic-kläder. Och endast för detta togs hennes två barn ifrån henne! De skulle få en "normal uppväxt". Samma sak har dykt upp lite överallt på hemsidor ägda av "alternativt klädda" människor. Kommentarer som "du ska ju inte ha barn" eller "gud du förtjänar ju inte att vara mamma"! Skulle de vara sämre föräldrar?
Snarare tvärtom de kan ju ge sitt barn en vid syn på livets variationer med en gång!
Jag blir bara så vansinnigt arg över "Sverige är så tolerant och bra". Varför är det ramaskri då homosexuella vill adoptera om nu Sverige är så tolerant? Varför sorteras piercade människor ut när de söker jobb inom officiella sektorn? Nej säger jag bara, nej! detta borde inte tolereras längre. Det finns fler som ser ut som jag därute. Det är ingen sekt, inget kriminellt, det är bara ett utseende. Konstnärligt uttryckande! Acceptera det.
Oh och förresten kom vaktis o jag fram till att han ska haffa mig igen nästa gång vi ses, bara för att få fortsätta prata om resor, familj och utseende. Hans sista ord var att jag var något av det charmigaste han mött och att mitt utseende var fenomenalt snyggt.
Mitsukai signar ut. Klart slut!
Candy?
Jag är arg arg arg!
Godissugen!
Ännu mer arg.
Alla vegetarianer därute måste veta vad jag pratar om när jag säger att sverige suger på godis utan gelatin!
Gelatin som i sin tur måste vara det vidrigaste man kan lägga i godis. Avkok på grisfett, senor och ben.. mumma.
Det finns dock ett företag som jag vill sätta tummen upp för.
http://www.scandicandy.se/
Men det ligger i i malmö, och som den trogna Göteborgare jag är tycker jag att det är lite för långt att åka bara för att köpa godis. Visst finns det lite gelatnfritt i godisaffärerna, men det är ett sånt litet antal så det räknas knappt. Borde inte storföretagen tjäna mer på att vända sig till alla? Det är ju trots allt bara fler o fler som vänder sig till en köttfri livsstl.
Tycker egentligen alla föräldrar borde låta bli att ge sina barn gamla grisslamsor i godispåsen.
Men problemet med svensken är att man inte bryr sig. Många säger att det bara är en myt att det är grisfett i godis även om man klart o tydligt kan läsa "gelatin (svin)" på nästan alla godisförpackningar.
Förnekelse eller vaddå!?
Jag har ärligt börjat fundera på att få upp en namninsamling för att sedan skicka till de ledande godisföretagen och tipsa om den stora målgruppen de inte når till. För vem som hellst kan väl egentligen tycka att tex. vetestärkelse låter bättre än gamla senor! Sedan har jag även hört rykten om att det skulle vara billigare att producera godis med stärkelse i.. men jag kan ännu inte säga om det stämmer eller ej.
Inget emot köttätare, finns människor som gärna knaprar i sig likdelar, och jag avstår endast från kött av den orsaken att min mage inte vill ha det (magont o illamående) och att man blir friskare som människa. Men ändå, jag vill inte ha grisdelar i mitt godis!
Godissugen!
Ännu mer arg.
Alla vegetarianer därute måste veta vad jag pratar om när jag säger att sverige suger på godis utan gelatin!
Gelatin som i sin tur måste vara det vidrigaste man kan lägga i godis. Avkok på grisfett, senor och ben.. mumma.
Det finns dock ett företag som jag vill sätta tummen upp för.
http://www.scandicandy.se/
Men det ligger i i malmö, och som den trogna Göteborgare jag är tycker jag att det är lite för långt att åka bara för att köpa godis. Visst finns det lite gelatnfritt i godisaffärerna, men det är ett sånt litet antal så det räknas knappt. Borde inte storföretagen tjäna mer på att vända sig till alla? Det är ju trots allt bara fler o fler som vänder sig till en köttfri livsstl.
Tycker egentligen alla föräldrar borde låta bli att ge sina barn gamla grisslamsor i godispåsen.
Men problemet med svensken är att man inte bryr sig. Många säger att det bara är en myt att det är grisfett i godis även om man klart o tydligt kan läsa "gelatin (svin)" på nästan alla godisförpackningar.
Förnekelse eller vaddå!?
Jag har ärligt börjat fundera på att få upp en namninsamling för att sedan skicka till de ledande godisföretagen och tipsa om den stora målgruppen de inte når till. För vem som hellst kan väl egentligen tycka att tex. vetestärkelse låter bättre än gamla senor! Sedan har jag även hört rykten om att det skulle vara billigare att producera godis med stärkelse i.. men jag kan ännu inte säga om det stämmer eller ej.
Inget emot köttätare, finns människor som gärna knaprar i sig likdelar, och jag avstår endast från kött av den orsaken att min mage inte vill ha det (magont o illamående) och att man blir friskare som människa. Men ändå, jag vill inte ha grisdelar i mitt godis!
CSI
Alltså herregud!
Har roat mig med att titta på csi miami de senaste kvällarn för att ha ngt att somna till, och det är bara så dåligt! Visst har de intressanta mord men "huvudpersonen" Horatio som spelas av David Caruso, är nog världens sämst gjorda karaktär, och ärligt talat så finns det inga ord som kan beskriva hur dålig Caruso är som skådespelare. Kan inte någon vara snäll o typ, döda honom istället för alla andra i serien?
Först o främst har han sämre hållning än mig o ser ut som en överkörd gam, och i varje avsnitt har han precis samma tonfall när han ska säga någon "dräpande rolig" replik. Det är "bla bla blaa *kort paus där han alltid tar av sig solglasögonen* bla!" Seriöst, hur ofta behöver mäniskan ta av sig sina solglasögon, eller på sig dem för den delen. Har han solglasögonfetish?
Löjligt är det iaf och jag tänker fanemej inte titta mer på en av historiens sämst gjorda serier, med världens helt klart sämsta polisskådespelare!
Har roat mig med att titta på csi miami de senaste kvällarn för att ha ngt att somna till, och det är bara så dåligt! Visst har de intressanta mord men "huvudpersonen" Horatio som spelas av David Caruso, är nog världens sämst gjorda karaktär, och ärligt talat så finns det inga ord som kan beskriva hur dålig Caruso är som skådespelare. Kan inte någon vara snäll o typ, döda honom istället för alla andra i serien?
Först o främst har han sämre hållning än mig o ser ut som en överkörd gam, och i varje avsnitt har han precis samma tonfall när han ska säga någon "dräpande rolig" replik. Det är "bla bla blaa *kort paus där han alltid tar av sig solglasögonen* bla!" Seriöst, hur ofta behöver mäniskan ta av sig sina solglasögon, eller på sig dem för den delen. Har han solglasögonfetish?
Löjligt är det iaf och jag tänker fanemej inte titta mer på en av historiens sämst gjorda serier, med världens helt klart sämsta polisskådespelare!
Mother and me
Jaha, så är man här igen då. Skulle egentligen varit i Örebro, men saker blir inte alltid som man har tänkt sig. Eller som man hade önskat.
Så, för några dagar sedan bad min lilla mamma mig att komma över och träffa kusinerna. Visst tänkte jag, det skulle väl bli roligt att se lite släkt. Jag har ju inte hört talas om dem sen jag var fyra år så jag satte mig på ett tåg o tuffade iväg till örebro. Fyra timmar senare och efter lite väntan på station o mycket släpande av väskor fick jag reda på att jag inte skulle bli hämtad utan beställa taxi. Okej det va inte första gången något sådant hänt. Väl framme fick jag en väldigt snabb kram av mamma, och that's that. Jag hade ingenstans att ställa mina saker då hon gett bort mitt rum till kusinerna, men det kunde jag väl ockå acceptera. Anyway, nu har jag sett dem, och de har sett mig. Mamma förevisade mig som ett jävla cirkusdjur medan hon babblade på med ord jag aldrig förstått, och de svarade på samma oförståliga sätt. Ingen engelska kunde utbytas då ingen av de båda kusinerna fått lära sig det i skolan. Förlamad stod jag där o undrade hur i hela friden jag skulle kunna lösa språkproblemet. Mamma tolkade inte direkt utan började istället prata på det okända språket med mig med, som om hon hade glömt att jag aldrig varit i närmare kontakt med det.
Cirkusförevisningen pågick en timma eller mer, följde efter mig, drog i håret, kläderna o babblade på. Så what, jag ser lite annorlunda ut, det kan jag medge, men hon har sett mig innan, och eftersom hon gjorde en så big deal av det blev kusinerna lite osäkra på det hela.
Jag sa åt henne att sluta prata okända ord med mig.
Då slutade hon prata alls.
Istället gick hon in till kusinerna o bubblade glatt på med flickan i samlingen av två. Hon hade hittat den dotter hon ville ha. Blond, lite mullig, gillar modekläder, sola och som dessutom kan hon rätt språk.
Jag fick iaf min säng tillslut och kröp ner i den redan vid niotiden, stogråtandes.
Mamma var ute på promenad med kusinflickan, och kusinpojken satt o glodde på tv.
Hörde när de kom hem o började servera fika.
Mamma brukade alltid ha mat till mig, men nu fanns inget. Magen skrek men jag orkade inte direkt bry mig.
Hon kom in lite senare för att snabbt berätta att hon hade lite glas till övers om jag ville ha till lägenheten. Tackade och sa att jag inte skulle stanna hela veckan som tänkt utan att jag istället skulle åka direkt morgonen därpå. Fick svaret "Jaha" och sen gick hon.
Gick snabbt att ta sig ner till tågstation igen, hade ju inte ens hunnit packa upp. Fyra timmar tåg igen. Underbart...
Mamma har inte hört av sig sedan dess. Och jag har inte gett mig på ett försök att kontakta henne. Hon har en ny dotter. Kanske att hon kommer ihåg mig igen när kusinerna åkt hem och hon står där utan barn igen. Och det hemska är att jag gång på gång kommer hoppas och tro att hon faktiskt vill träffa mig när hon ringer. Att jag gång på gång kommer sätta mig på tåget, och hoppas på att få lite kontakt med den kvinna jag kallar mamma.
Säger bara tack o lov att det går relativt snabbt att åka till Björn. Fick lite annat att tänka på helt enkelt även om jag storgrät i mörktret efter att jag lagt mig, då tankarna återigen bubblade upp.
Så idag har jag kurerat mitt sårade hjärta. Med bra musik och nagellack.
Och tack pappa, du visar gång på gång hur mycket du älskar mig! Tack för att du finns kvar och tack för allt du gjort för mig genom åren! Du förtjänar mer än det du har!
"I want somebody to share
Share the rest of my life
Share my innermost thoughts
Know my intimate details
Someone wholl stand by my side
And give me support
And in return
He'll get my support
He will listen to me
When I want to speak
About the world we live in
And life in general
Though my views may be wrong
They may even be perverted
He'll hear me out
And wont easily be converted
To my way of thinking
In fact He'll often disagree
But at the end of it all
He will understand me"
Ojoj, vilket långt inlägg det här blev. Isch!
Oh btw så tog jag bort flyttbloggen. Sönderstressad redan som det är. Sorry till er alla läsare.
Så, för några dagar sedan bad min lilla mamma mig att komma över och träffa kusinerna. Visst tänkte jag, det skulle väl bli roligt att se lite släkt. Jag har ju inte hört talas om dem sen jag var fyra år så jag satte mig på ett tåg o tuffade iväg till örebro. Fyra timmar senare och efter lite väntan på station o mycket släpande av väskor fick jag reda på att jag inte skulle bli hämtad utan beställa taxi. Okej det va inte första gången något sådant hänt. Väl framme fick jag en väldigt snabb kram av mamma, och that's that. Jag hade ingenstans att ställa mina saker då hon gett bort mitt rum till kusinerna, men det kunde jag väl ockå acceptera. Anyway, nu har jag sett dem, och de har sett mig. Mamma förevisade mig som ett jävla cirkusdjur medan hon babblade på med ord jag aldrig förstått, och de svarade på samma oförståliga sätt. Ingen engelska kunde utbytas då ingen av de båda kusinerna fått lära sig det i skolan. Förlamad stod jag där o undrade hur i hela friden jag skulle kunna lösa språkproblemet. Mamma tolkade inte direkt utan började istället prata på det okända språket med mig med, som om hon hade glömt att jag aldrig varit i närmare kontakt med det.
Cirkusförevisningen pågick en timma eller mer, följde efter mig, drog i håret, kläderna o babblade på. Så what, jag ser lite annorlunda ut, det kan jag medge, men hon har sett mig innan, och eftersom hon gjorde en så big deal av det blev kusinerna lite osäkra på det hela.
Jag sa åt henne att sluta prata okända ord med mig.
Då slutade hon prata alls.
Istället gick hon in till kusinerna o bubblade glatt på med flickan i samlingen av två. Hon hade hittat den dotter hon ville ha. Blond, lite mullig, gillar modekläder, sola och som dessutom kan hon rätt språk.
Jag fick iaf min säng tillslut och kröp ner i den redan vid niotiden, stogråtandes.
Mamma var ute på promenad med kusinflickan, och kusinpojken satt o glodde på tv.
Hörde när de kom hem o började servera fika.
Mamma brukade alltid ha mat till mig, men nu fanns inget. Magen skrek men jag orkade inte direkt bry mig.
Hon kom in lite senare för att snabbt berätta att hon hade lite glas till övers om jag ville ha till lägenheten. Tackade och sa att jag inte skulle stanna hela veckan som tänkt utan att jag istället skulle åka direkt morgonen därpå. Fick svaret "Jaha" och sen gick hon.
Gick snabbt att ta sig ner till tågstation igen, hade ju inte ens hunnit packa upp. Fyra timmar tåg igen. Underbart...
Mamma har inte hört av sig sedan dess. Och jag har inte gett mig på ett försök att kontakta henne. Hon har en ny dotter. Kanske att hon kommer ihåg mig igen när kusinerna åkt hem och hon står där utan barn igen. Och det hemska är att jag gång på gång kommer hoppas och tro att hon faktiskt vill träffa mig när hon ringer. Att jag gång på gång kommer sätta mig på tåget, och hoppas på att få lite kontakt med den kvinna jag kallar mamma.
Säger bara tack o lov att det går relativt snabbt att åka till Björn. Fick lite annat att tänka på helt enkelt även om jag storgrät i mörktret efter att jag lagt mig, då tankarna återigen bubblade upp.
Så idag har jag kurerat mitt sårade hjärta. Med bra musik och nagellack.
Och tack pappa, du visar gång på gång hur mycket du älskar mig! Tack för att du finns kvar och tack för allt du gjort för mig genom åren! Du förtjänar mer än det du har!
"I want somebody to share
Share the rest of my life
Share my innermost thoughts
Know my intimate details
Someone wholl stand by my side
And give me support
And in return
He'll get my support
He will listen to me
When I want to speak
About the world we live in
And life in general
Though my views may be wrong
They may even be perverted
He'll hear me out
And wont easily be converted
To my way of thinking
In fact He'll often disagree
But at the end of it all
He will understand me"
Ojoj, vilket långt inlägg det här blev. Isch!
Oh btw så tog jag bort flyttbloggen. Sönderstressad redan som det är. Sorry till er alla läsare.
Relations'n stuff
Råkade radera föregående inlägg istället för att ändra på det. Men skit samma, var nog lika bra.
Nu är jag iaf väldigt glad om än stressad. Har börjat med en ny vana att spy varje morgon, antagligen av stress. Gah jag blir galen av allt göra o allt tid som inte finns. Ska tydligen till Örebro på måndag. Har ärligt talat ingen lust alls till det, men när mamma faktiskt vill träffa mig får man väl bara tacka o ta emot. Dessutom ska mina kusiner vara där. Från mammas sida.. Den sidan jag nästan aldrig pratar om. Har inte sett dem sedan jag var fyra.. Så.. tja.. det ska bli intressant. Och sen blir det väl lite lägenhetsinköp där med skulle jag tro.
Känns tråkit att jag o björn återigen blir separerade ett tag men man överlever nog. Tråkigast är dock att både han och jag jobbar lördag så det blir knappast någon tid att träffas innan heller. O sen har han bokat upp söndag med viktigare grejor.
Mamma vill fortfarande träffa honom, o jag vill inget heldre. Vill ju att han ska känna till min familj. Men antar att det e en omöjlighetstanke för veckan som kommer. Men den dagen kommer! Hihi!
Funderade en del över relationer inatt. Åkte till Björn i måndags och stannade några nätter, och när vi råkade missa sista spårvagnen hem en av kvällarna resulterade det i en mycket lång promenad. Fast, den kändes inte så lång eftersom vi nästan hela tiden hade något att prata om. Mina tidigare relationer, både vänskapliga som kärleksrelaterade, har aldrig haft samma inverkan på mig via det planet. Det blir oftast rätt vilda ord och hetsiga disskusioner mellan mig och björn, men det är väl så man håller en debatt levande, och dessutom håller det ju sig inom disskusionen i sig. När ämnet är slut finns ingen anledning till höjda röster.
Visst önskar man att han hade lite bättre förtåelse för vissa saker, men tänk vad trist det skulle vara om vi höll med varandra om allt!? Nej usch vad tråk.
Sen funderade jag en del över barn med. Jag är ju i allmänhet känd som en barnahatare, och ja det är jag väl mer eller mindre fortfarande. Tycker alla jävla snorungar kunde låsas in tills de blivit stora nog att ta hand om sig själva. Men med Simon har jag inte känt det än. Bara lte rädd för honom nu men det blir bättre. Får lite samma känslor som när man ser ett gulligt marsvin när man ser honom så jag antar att det e positivt.
Jaja nu ska jag lägga mig.
Så gonatt på er från en mycket trött och väldigt ensam mitsukai som saknar sin tönt.
Nu är jag iaf väldigt glad om än stressad. Har börjat med en ny vana att spy varje morgon, antagligen av stress. Gah jag blir galen av allt göra o allt tid som inte finns. Ska tydligen till Örebro på måndag. Har ärligt talat ingen lust alls till det, men när mamma faktiskt vill träffa mig får man väl bara tacka o ta emot. Dessutom ska mina kusiner vara där. Från mammas sida.. Den sidan jag nästan aldrig pratar om. Har inte sett dem sedan jag var fyra.. Så.. tja.. det ska bli intressant. Och sen blir det väl lite lägenhetsinköp där med skulle jag tro.
Känns tråkit att jag o björn återigen blir separerade ett tag men man överlever nog. Tråkigast är dock att både han och jag jobbar lördag så det blir knappast någon tid att träffas innan heller. O sen har han bokat upp söndag med viktigare grejor.
Mamma vill fortfarande träffa honom, o jag vill inget heldre. Vill ju att han ska känna till min familj. Men antar att det e en omöjlighetstanke för veckan som kommer. Men den dagen kommer! Hihi!
Funderade en del över relationer inatt. Åkte till Björn i måndags och stannade några nätter, och när vi råkade missa sista spårvagnen hem en av kvällarna resulterade det i en mycket lång promenad. Fast, den kändes inte så lång eftersom vi nästan hela tiden hade något att prata om. Mina tidigare relationer, både vänskapliga som kärleksrelaterade, har aldrig haft samma inverkan på mig via det planet. Det blir oftast rätt vilda ord och hetsiga disskusioner mellan mig och björn, men det är väl så man håller en debatt levande, och dessutom håller det ju sig inom disskusionen i sig. När ämnet är slut finns ingen anledning till höjda röster.
Visst önskar man att han hade lite bättre förtåelse för vissa saker, men tänk vad trist det skulle vara om vi höll med varandra om allt!? Nej usch vad tråk.
Sen funderade jag en del över barn med. Jag är ju i allmänhet känd som en barnahatare, och ja det är jag väl mer eller mindre fortfarande. Tycker alla jävla snorungar kunde låsas in tills de blivit stora nog att ta hand om sig själva. Men med Simon har jag inte känt det än. Bara lte rädd för honom nu men det blir bättre. Får lite samma känslor som när man ser ett gulligt marsvin när man ser honom så jag antar att det e positivt.
Jaja nu ska jag lägga mig.
Så gonatt på er från en mycket trött och väldigt ensam mitsukai som saknar sin tönt.
WOHO!
Okej nu är den här. Ska se om jag orkar hålla upp båda men gör jag det inte försvinner den väl bara efter ett tag XD
www.mitsukai.blogg.se/flytta/
Eller klicka bara på länken "flyttbloggen" längst ner till höger.
Gief!
Längesedan jag sovit så gott som jag gjorde inatt. Totaldäckade direkt efter tio igårkväll av ren trötthet och sov som en stock fram tills nio. Känner mig riktigt utvilad trots att jag måste sova på tre stora kuddar för att komma upp med huvudet. Annars kan tydligen tungan svälla upp och blocka luftgångarna.
Javisst ja, är inne på tredje dagen med piercad tunga. Börjar kunna prata lite smått nu men folk tycks fortfarande ha svårigheter med att förstå vad jag säger. Lever på nyponsoppa och annat flytande, längtar seriöst efter något riktigt segtuggat, som pizza. Men längtar också efter att kunna kyssa Björn igen. Visste inte att små vardagliga saker kunde saknas så mycket bara för att man inte kan.
Verkar vara så jämt, man vill ha det man inte kan ha, vill göra det man inte kan göra. Hmm, blr väl desto bättre sen när min lilla tunga har läkt. Får se fram emot det! På tal om att vilja ha saker så har jag hittat de sötaste klänningarna! Jag måste köpa dem, verkligen måste! Kommer passa så bra. Bara lite problem med pengar för tillfället men det ska nog lösa sig.. precs som min tunga. Om inte annat kan jag säkert komma på en bra orsak att tröstshoppa. Då får man ofta råd fast man egentligen inte har det.
Såg att Emilie Autumn ska till Sverige snart. Väntar på att hennes tour-datum ska komma upp på hemsidan o sen e det väl bara att hitta ngn att gå med. Lyssnar inte så aktivt på henne längre men det e helt klart sevärt ändå!
Btw, så var jag på bio med tobias i helgen. Vi såg "the happning" och det var seriöst den sämsta skit jag sett på länge. Slutade med att vi gick hem o drog ner en asiatisk splatter istället. Så för er som planerat att se den, vill ni bli grovt missnöjda så visst.. Men annars så: stay the hell out!
Har lite mer på hjärtat men nu ska ja kila o klä på mig, så på återseende!
Javisst ja, är inne på tredje dagen med piercad tunga. Börjar kunna prata lite smått nu men folk tycks fortfarande ha svårigheter med att förstå vad jag säger. Lever på nyponsoppa och annat flytande, längtar seriöst efter något riktigt segtuggat, som pizza. Men längtar också efter att kunna kyssa Björn igen. Visste inte att små vardagliga saker kunde saknas så mycket bara för att man inte kan.
Verkar vara så jämt, man vill ha det man inte kan ha, vill göra det man inte kan göra. Hmm, blr väl desto bättre sen när min lilla tunga har läkt. Får se fram emot det! På tal om att vilja ha saker så har jag hittat de sötaste klänningarna! Jag måste köpa dem, verkligen måste! Kommer passa så bra. Bara lite problem med pengar för tillfället men det ska nog lösa sig.. precs som min tunga. Om inte annat kan jag säkert komma på en bra orsak att tröstshoppa. Då får man ofta råd fast man egentligen inte har det.
Såg att Emilie Autumn ska till Sverige snart. Väntar på att hennes tour-datum ska komma upp på hemsidan o sen e det väl bara att hitta ngn att gå med. Lyssnar inte så aktivt på henne längre men det e helt klart sevärt ändå!
Btw, så var jag på bio med tobias i helgen. Vi såg "the happning" och det var seriöst den sämsta skit jag sett på länge. Slutade med att vi gick hem o drog ner en asiatisk splatter istället. Så för er som planerat att se den, vill ni bli grovt missnöjda så visst.. Men annars så: stay the hell out!
Har lite mer på hjärtat men nu ska ja kila o klä på mig, så på återseende!