Pojken sussar, lillkorven snarkar, och jag.... sitter och filosoferar. Mr. Sandman har glömt av mig. Fast det är ganska mysigt att sitta och titta ut genom fönstret, se hur himlen sakta ljusnar, höra klockan ticka på i köket.
Väldigt mysigt faktiskt.

Dessutom har jag en hel del att tänka på. Var iväg till Farmors hus en sista runda idag. Har fortfarande lite svårt att förstå att hon är borta, att det faktiskt inte är "farmors hus" längre, utan bara ett hus. Ett ekande tomt hus.
Satt en lång stund i den tömda källaren som farfar en gång byggt om till ett slags allrum. Det var där jag brukade sova när jag stannade över natt. Fick nästan alltid frågan om jag inte hellre ville ligga uppe i bäddsoffan, men nej. Det var något speciellt att ligga på en madrass i källarrummet. Det luktade så gott, var lagom svalt och så var det så otroligt mysigt att höra fotstegen ovanfrån. Jag kommer sakna det.

Det finns så många minnen från det huset. Tänk att en plats kan betyda så mycket. Men nu är det sålt, och det är både skönt och lite vemodigt. Dags att vända blad och fortsätta. Farmors kapitel är avslutat.

Oj vad seriöst det blev. Men här kommer en söt bild från innan idag för att liva upp lite!