Inne på mitt andra dygn av sömnlöshet. Jag är så trött att jag mår illa, men varje gång jag lägger mig ner så blir jag jättespänd och stressad. Kan inte någon bara döda mig? Jag ska ju lixom göra matteprov imorgon. I'm gonna die.
Dessutom ska jag ju åka tååååg, finns inget värre att åk tåg när man är övertrött, sur och ensam. Känner mig verkligen som positiva klubben just nu. Tack och lov att det finns snälla människor som kan muntra upp en under dessa dagar. Som farmor som bjuder på bullar, eller den där snygga killen i kassan som slängde iväg ett jätteleende och sa att mitt hår var amazing.
Hmm, är det galet att göra pannkakor när klockan passerat 02.00?

Usch inte får jag sova ut på fredag heller. Ska iväg till skönhetssalongen rätt tidigt för vaxning vilket jag inte ser fram emot. Vill ha resultatet men inte smärtan, men som det gamla ordspråket säger..
"Vill man vara fin får man lida pin"