Så, mitt uppe i packningen till Örebro egentligen, men behövde en liten paus!

Mycket blandade känslor, vill inte åka, bor rädsla i magen, men samtidigt ska det bli så jävla skönt att komma bort lite.

O när Björn kommer blir allt bra iaf!

Glömde dessutom mina falls hos älskling, hur klantig kan man bli?

Jaja, Valborg blev sådär lagom lyckad, det var rent helvete fram tills jag kom till Göteborg. Allt trasslade, verkligen allt! Väl framme i stan trängde jag mig in på en redan fullspäckad vagn för att ta mig till Henriksberg.

Blev förbannad på en mamma o hennes dotter som stod precis bredvid! Jag vet inte hur det är med alla därute, men jag fick iaf lära mig med hårda bud att det var inte alls okej att stirra på någon. Och den där jävla ungen (ful var hon också) stirrade så ögonen höll på att ploppa ut, och mamman reagerade inte. Slutade med att jag skrek åt dem att de skulle ta ett kort för det varar längre! Alltså herregud!

Jaja, det var rätt godkänt på Henriksberg, det sög hur de behandlade artisterna, men jag fick träffa Niclas och det var massa kul. Sen kom det en galning o tafsade massa under dansen.. mindre skoj. Roligaste var en av fotograferna som bad mig posa lite, sen kysste han en av bilderna på kameran, tackade.. och gick. Har jag en magnet inbyggd för att dra till mysko människor?

Jag kommer iaf inte glömma den kvällen, för hur pissig den än var så blev allt bättre när jag fick krypa ner brevid älskling. På något sätt suddades det jobbiga bort, han lyssnade, jag lyssnade... Det kändes bara rätt och bra.

Jag är så galet lycklig med honom!